liklinn

Läsåret 2012 har börjat bra för min del. 3 romaner har hunnits med på dessa 3 veckor, Alla själars natt av Deborah Harkness är den senaste av dem.

Jag var på biblioteket idag, det är något av en favoritsysselsättning en ledig dag. Med mig hem fick jag som vanlit ett berg med böcker och en av dem var del 2 i en ny skräckantologi vid namn Schakt. Titeln på denna del 2 är som rubriken på inlägget lyder, del ett heter "Mytiska maskiner och andra mardrömmar".
Jag läste precis första novellen (det är en samling noveller) och detta verkar riktigt lovande! Just naturmystik är något som lockar mig och det rä ju då temat på antologin.. perfekt :)
Jag är sugen på del 1 också så den får hänga med hem nästa gång. Mycket mer info hittar jag faktiskt inte om antologiserien, de verkar inte ha en hemsida uppe. Om nån vet nåt mer, kanske om när del 3 kommer, så kan ni ju höra av er!
Och är ni liksom jag sådär barnsligt förtjust i skräcklitteratur så rekomenderar jag verkligen Schakt!

"Att vara stark är i sig inget ont. Naturligtvis. Men så här efteråt inser jag att jag var så van att själv vara stark att jag inte försökte förstå svaga människor. Jag var för van vid att vara lyckligt lottad, så jag försökte inte förstå människor som inte var så lyckligt lottade. Jag var för van vid att ha god hälsa, så jag försökte inte förstå smärtan hos människor som inte hade god hälsa. När jag såg människor som hade olika problem och besvär och blev som paralyserade, tänkte jag bara att det var deras eget fel och att de inte ansträngde sig tillräckligt. Om någon klagade och var missnöjd, tänkte jag att det berodde på lättja. Den livssyn jag hade på den tiden var förvisso solid och praktisk, men den saknade en varmhjärtad sida. Och det fanns ingen i min omgivning som gjorde mig uppmärksam på det."

- Haruki Murakami i Sputnikälskling

Nu har jag precis lagt ifrån mig en av de bästa böckerna jag har läst på länge. Will Elliotts The Pilo family circus. Det här är så underbart vrickat och fångande att jag har inte kunnat släppa boken utan läste den i ett nafs. Tvärr, för nu är den ju slut.

Den handlar om Jamie som av en slump (?) stöter på ett gäng clowner som visar sig komma från cirkusen gud glömde, cirkus Pilo. Då Jamie råkar få med sig nånting som tillhör clownerna så tvingas han, efter att de slagit sönder hans hem, att göra en audition. Hur det går och vad som händer tänker jag inte berätta. Jag tillhör den sorten som tycker att baksidetexten på böckerna ofta berättar för mycket om händelseförloppet så jag rekomenderar helt enkelt er som gillar lite vrickade saker att läsa denna.

Oh vilka höga förväntningar jag hade på den här boken. Jag gillar Nick Cave som musiker och många av hans låttexter är väldigt intressanta. MEN detta var något av det värsta jag läst på länge.
Man kan spela på gubbsjuka, sex, dekadens och misär på ett helt galet snyggt sätt, som tex Bukovski och Dahlström. Men Cave gör bara något tragiskt försök till att efterlikna storhetena inom genren. Det är inte orginellt, det är bara gubbigt, respektlöst och det luktar faderskomplex deluxe över hela skiten.

Lite mer info om handlingen finns här för den som är intresserad.

Läs inte The death of Bunny Monro om du inte är medelålders man med faderskomplex.

Jag läste nyss klart Andreas Roman sjunde bok Mörkrädd.

Boken handlar om David. Han har en sjuklig rädsla för mörker som sitter kvar sedan barndomen. Varje natt kämpar han emd att försöka stänga ute det som vill ta över honom- rädslan. Han spelar singstar, sätter radion på högsta volym, zappar på TV:n och köper kvinnosällskap- allt för att sippa vara ensam i mörkret.

Men en dag inser han att detta inte håller längre, han kan inte hantera sin vardag och han kan inte längre luta sig mot sina föräldrar, han måste ta tag i problemet. Efter ett tips så säker han upp en terapeut och börjar en behandling. Det sutliga steget är att han ensam ska tillbringa nätterna i en stuga mitt ute i de norrländska skogarna tills han känner att han har besegrat sin demon.

Men när mörkret slår på så finns det något där ute.. något som vill in.


Boken ska tydligen bli film såg jag nu när jag kollade runt lite, spännande! Jag tror att den gör sig bra som spelfilm. Som bok var den lättläst, underhållande och ganska otäck (vilket såklart är tanken). Jag satt som på nålar under Davids nätter och Roman kan helt klart fånga ett spänningsögonblick och dra ut på det i flera sidor utan att det tappar i spänningsnivå.

Rekomenderas! Man läser den på en kväll och det är helt klart bättre underhållning än att uggla framför dumburken ;)

Betyg: 4 av 5

Jag är nu klar med Faktotum, fy farao vad bra!

I Faktotum får vi följa Charles Bukowskis alter ego Henry Chinaski när han med flaskan i högsta hugg flyttar mellan olika städer i USA. Han söker arbete, börjar arbeta och får sparken om vartannat. Kärleken till spriten och kvinnorna präglar hela historien och man finner alltid Chinaski med bläckan i hand och nakna spiror i sinnet.

Bukowskis text är helt underbar, boken är uppbyggd i små kapitel som gör att den enkelt kan läsas på en pub, ett fik, eller på resande fot.

Det trasiga innehållet varvas med vass kritik mot folk som följer strömmen och humoristiska dialoger. Mycket mörk humor lämnas mellan raderna men för den som är lagd i rätt humoristiska ådra är det briljant.

Faktotum får faktiskt 5 lik av 5 möjliga av mig. Jag pendlade mellan en stark 4:a och en svag 5:a, men eftersom att det är så orginellt och snyggt så slog jag till på sistnämnda.

Citat från boken finns här.

Är boken jag läser just nu. Bukowski är verkligen ett geni. Jag kan inte riktigt beskriva det med egna ord så jag lånar hans.


"- Är du gift, Manny?
- Aldrig i livet.
- Kvinnor?
- Ibland. Men det håller aldrig.
- Vad är det för problem?
- En kvinna är ett heltidsjobb. Man måste välja sitt yrke.
- Jo, det tar väl på känslorna.
- Kroppen också. Dom vill knulla både natt och dag.
- Skaffa en som du gillar att knulla.
- Ja men om man dricker eller spelar tror dom att man nobbar deras kärlek.
- Skaffa en som gillar att dricka, spela och knulla.
- Vem vill ha en sån kvinna?"



"Det var sant att jag inte var så särskilt ambitiös, men det borde finnas ett ställe för folk utan ambitioner, jag menar ett bättre ställe än det som vanligen är reserverat för dem. Hur fan kunde en människa njuta av att väckas halv sju på morgonen av en väckarklocka, kasta sig ur sängen, klä på sig, tvångsmata sig, skita, pissa, borsta tänderna och håret och trotsa trafiken för att ta sig till ett ställe där man i huvudsak tjänade massor av pengar åt någon annan och uppmanades att vara tacksam för möjligheten att få göra det."

Ja, jag och Otherland gjorde alltså efter mycket om och men slut igårkväll. Sista boken var helt underbar. Jag gillar att slutet för en gångs skull inte blir ett spexigt filmslut där hälften av huvudpersonerna dör martyrdöden och andra hälften tillbringar resten av sina liv med att sörja. Tad Williams fick till ett riktigt sagoslut och det gjorde mig glad.

Jag vill inte berätta för mycket av handlingen och det är lite klurigt att sammanfatta handligen av 8 böcker utan att avslöja för mycket. Men i stort så handlar det om en grupp människor som sammanförs pga att någon av deras annhöriga har hamnat i koma efter att ha tillbringat mycket tid på nätet. Det visar sig att de sätter sig upp mot världens mäktigaste människor och konspirationen är enormt mycket mer omfattande än vad någon kunde föreställa sig.

Det är sci-fi blandat med fantasy när det är som bäst. Fokus ligger mycket på samhället och personskildringar vilket jag tycker är den intressanta delen i en framtidsvision.

Serien som helhet får 4 av 5 möjliga. Den tppar lite på att den ibland känns liite utdragen och det förkommer för många "fullösingar" på situationer. Men läs!